Vad är sociala medier?

För det första, tekniken är inte ny och egentligen inte fenomenet heller, att vara med i ett socialt nätverk på internet. Men det som har hänt, är att en mängd olika tekniker, tjänster och företeelser har samlats ihop på ett och samma ställe. Människor vill vara, där andra människor är.En viktig del i detta, är också hur ungdomar fungerar och tänker när de kommunicerar. De är uppväxta, med helt andra förutsättningar än vad vår generation är. Det är ju onekligen speciellt att den yngre generationen, lär den äldre att kommunicera. Vår generation lär våra föräldrar att använda mobil och dator och våra barn lär oss social medier.

Man pratar idag om generation X, Y och Z.Generation X (1960-1979), Generation Y (1980-1993) ”MTV-generationen”, uppväxta med att det finns dator och mobil i hemmen. Generation Z (1994-2010), ”Generation X:s barn”, födda med dator och mobil i hemmen. Man kan sammanfatta att Y och Z tänker annorlunda än vi. De är mycket duktiga på att utnyttja sina nätverk för att få reda på saker. De vill ha många saker på gång samtidigt. Helst ska de se på en film på datorn, chatta med någon polare på Skype, kollar vad kompisarna gör på Facebook, lyssnar på musik och gör läxorna, allt samtidigt.De tycker att tv är tråkigt, för där finns ingen är en dialog. Tv-bolagen är medvetna om detta och försöker skapa den känslan, genom att ha sms-omröstningar i så många program som möjligt.Nu är de första kullarna från generation Y på väg in i arbetslivet. Den första frågan åländska redare får vid arbetsintervjuer för långfart, är inte lönen utan finns det internet ombord på båten? För ungdomarna vill hålla kontakt med sina nätverk.

”Vårt samhälle har börjat urarta, mutor och korruption är vanligt, barn vill inte längre lydasina föräldrar och alla vill skriva en bok. Det är uppenbart att jordens undergång är nära.” (Assyrisk stentavla 2800 f.kr.)Mycket har ändrats, men ändå inte :)

Det social medium som mest tydligt beskriver detta fenomen, är Facebook. De har lyckats samla, inte bara små intressegrupper, utan väldigt många olika grupper, allt från släktingar, barn, farföräldrar, skolkompisar, folk som man har träffat på under sin livstid och arbetskamrater. Folk har hittat allt från sina bortadopterade barn till att identifiera tjuvar. I Facebook har man dessutom bra koll på vad som händer i sitt sociala nätverk. Ett praktiskt exempel på det, var bara för några veckor sedan, när den isländska vulkanen stängde ner flygtrafiken.

Sociala medier ser till att man får kontakt med väldigt många människor. De är transparenta. Man kan kalla det en mass(social)media lösning. Inte en monolog, utan en diskussion till många samtidigt, var de än är i världen. Den kan hjälpa en med olika privata saker, som har tidigare i praktiken har varit mycket dyrt, långsamt eller omständligt. Sociala medier har ändrat på hur vi kommunicerar, var vi kommunicerar, när vi kommunicerar och med vem vi gör det.

Nästa gång tittar vi närmare på Facebook.

Kolumn 2

View more documents from Mats Adamczak.

Håll i hatten – de sociala medierna förändrar världen!

VI HAR haft åtminstone tre paradigmskiften i vårt sätt att kommunicera hittills.

Ett fjärde är nu på gång.

Det första var i varje fall när vi fick talspråket cirka 30 000 f.Kr.

Den andra var cirka 5 000 f.Kr, när vi fick skriftspråket. Det är med hjälp av skriftspråket som mänskligheten byggt mycket av civilisation, som vi känner idag. Då kunde man skriva lagar och avtal. Det medförde att man kunde ha större samhällen, som byar. Man kunde även föra kunskap vidare mellan generationerna. Det fanns ingen massproduktion av texter, förrän nästa paradigmskifte som kom på 1400-talet med tryckkonsten.

Det tredje var när man med hjälp av tryckpressarna kunde man massproducera text, på ett helt annat sätt. Det innebär att man kunde nå många flera människor med hjälp av böcker och tidningar. Läsande var fortfarande en elitfråga, men ju närmare vårt århundrande vi har kommit desto mera allmänt är det att folk hade råd att köpa tidningar och även kunde läsa dem.

ÄR ETT nytt paradigmskifte nu nära? Mycket tyder på det.

Under 1900-talet har nya kommunikationssätt duggat tätt, allt från telefon, radio, tv, mobiltelefon. Det man kan säga om dessa, är att de är antingen är en-till-en- kommunikation som telefonen, eller en till många som till exempel tv, radio eller reklamutskick.

Vissa säger att det är ett skifte i och med att massmedierna kom ut i etern och visst har det påverkat vårt sätt att leva och även att kommunicera. Speciellt när mobilen tog stor plats i vårt liv och vi är anträffbara nästan hela tiden. Men sist och slutligen har de ändå inte haft lika stor effekt som när tryckkonsten kom.

Nå, internet då,? Har det sett till att det blivit ett paradigmskifte? Inte direkt, men väl indirekt.

Internet som kom till massorna i slutet av nittiotalet har helt klart ändrat på vissa av våra beteenden, som till exempel 24/7-tjänster. Att man kan hantera sina bankärenden, boka flygbiljetter med mera, när helst på dygnet. Telefonkatalogen, den har jag inte ens öppnat i år! Ska man ha reda på något så googlar man efter informationen.

VI GICK från broschyrer (statisk information) till webbsidor med mera aktuell information.

Man mejlar istället för att skriva brev. Vi har rättstavningsprogram, som gör att det inte är lika viktigt att kunna stava. Sms och chat har gett oss ett nytt skriftspråk med förkortningar och smileys.

Samtidigt har mobilen gått från att bara vara en telefon, till en multimediamaskin, som kan göra allt från kolla decibel, spela långfilmer, navigera på sjön till att vara ständigt uppkopplad mot internet.

Trots allt som har hänt under 1900-talet har det i sig inte ändrat på vem som har haft kontrollen och makten. När skriftspråket kom, så dök adeln och prästerskapet upp som makthavare. Vid tryckkonsten och industrirevolutionen, så kom borgare och städerna blev vinnarna gentemot landsbygden.

Ingenting har alltså förändrats i sak förrän sociala medier kom in i bilden, och på allvar försökt makten till konsumenterna.

Vad det egentligen är och betyder?

Mer om det i kommande krönikor.