Själv kommer jag ihåg vad jag sökte på första gången. Jag sökte på Åland och fick faktiskt någon träff, sedan sökte jag på Geta och fick upp japanska skor som tydligen är eller var en känd sort på den tiden. Som tredje ord sökte jag på IF Start och en träff på en norsk idrottsförening. Efter det blev det hjärnsläpp visste inte vad jag skulle söka på eftersom man tyckte att hela världen öppnade upp sig :)
När man blev lite varmare i kläderna så började man att surfa dvs man hittade en länk och så klickade man på den och kollade om det var något att ha och så kollade man om det fanns någon länk på den sidan och så surfade man vidare, man kunde utan problem sätta när timmar på att hitta något vettigt. På samma sätt kunde man utan problem gå igenom de 100 första sökresultaten på Altavista eller Yahoo.
När vi börjar komma till slutet av 1990-talet, så började det dyka upp länkportaler där relevanta länkar samalades, så att man inte hela tiden behövde söka dem. Nackdelen med länkarna i portalerna, var att de efter ett tag var trasiga (att sidan inte fanns mera). Det blev en hel del surfande trots att länkportalernas uppkomst. Ett åländskt exempel var www.faleden.com som sedermera blev www.aland.com
När vi kommer till mitten av 2000-talet, börjar Google på allvar ge mycket bättre träffbilder, så folk surfar inte alls lika mycket. Länkportalernas betydelse börjar avta som bra källor. Att man skulle gå till sidan två på Google var mycket ovanligt. Istället börjar vissa webbsidor bli så innehållsrika att man besöker dem varje dag. Då tänker jag på Aftonbladet, som inte egentligen har ändrat speciellt mycket i utseende sedan starten 1994.
Det man skall komma ihåg är att vid 2006 säger man att det som fanns på Internet då motsvarade all information, som mänskligheten skapat de 5 000 åren före Internets start.
Så det blir avgörande betydelse att man har någon typ av filter för att kunna hitta i den enorma informationscontainer internet är. Där fyllde Google än mycket väsentlig roll.
Fram till 2009-2010 är Google så självklar att man säger Googla istället för att söka information på nätet. Expansionen av internet är nu på den nivån att den fördubblar innehållet en par gånger i månaden. Orsaken till det är förstås bandbredd och att folk laddar upp mycket större filer, typ filmer än tidigare.
Men det finns också mycket mera information i och med att människor på börjar skriva och dela länkar med varandra. Det som har gett möjligheten till detta är självklart sociala medierna, med facebook och twitter i spetsen.
Hur har det då ändrat på vårt beteende?
När det gäller facebook, så måste man komma över ett visst antal vänner (ca 100) och gärna från olika håll, som arbetskollegor, vänner, familjen och bekanta från olika sammanhang. Har man det och går in och kollar en gång på morgonen, lunch och kväll, så får man troligtvis lokala nyheter snabbare än från traditionella medier. I mitt facebook nätverk är Anders Holmberg, nyhetsförmedlaren #1 När det gäller allt från bränder till sportnyheter. Men sedan finns det många andra i mitt fb nätverk som tipsar om bra videos till bra artiklar.
När det gäller twitter beror det på vad man är intresserad av. I mitt fall kan man dela in det i tre huvudgrupper:
1) De som skriver eller tipsar länkar om bra artiklar gällande Sociala Medier. Här är några av de som jag följer.
- @elwirakotowska Sveriges okrönta nyttolänks-förmedlare drottning
- @charlesyeo Internationell motsvarighet
2) Nyheter, här finns alla åländska medierna med och förstås de flesta andra. Dock inte aftonbladet fullt ut, lite överraskande. Den som sticker ut lite är Nyans Politwitter.
3) Åländska twittrare, här har jag samlat en lista med twittrare som har med Åland att göra. Kom gärna med tips ifall ni vet att någon saknas.
Till sist vill jag ge lite kred trots allt till Ines Usmans klassiska uttalande när hon var IT minister i sveriges regering 1996.
Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.
Hon har rätt i iaktagelsen, men fel slutsats...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar